Efter att ha flyttat från storstaden till en småstad där jag nu har min bas och mitt hemmakontor har jag funderat mycket på definitionen av arbete och hur man egentligen jobbar. Eftersom jag för det mesta inte har ett kontor att gå till längre, så har definitionen närvaro på kontoret försvunnit från mitt arbetsfält på gott och ont. Tidigare var var jag jobbar en del av mitt jobb, nu handlar allt om vad jag gör. Var jag gör det är helt oväsentligt. Det här leder till både stor frihetskänsla men också ett stort ansvar. Genom att ta sig till kontoret och träffa kollegor som vill bolla de projekt man håller på med, driver det i viss mån arbetet framåt. När man arbetar själv måste man lösa detta på egen hand på olika sätt.
Under min transformation från kontorsråtta till frilansare har jag kommit till att omvärdera vad det är att jobba – oavsett om man jobbar själv eller på ett kontor. Det är när man inte sitter på kontor som man inser hur ofantligt mycket tid som går åt att bara vara där, utan någon produktivitet (även om den sociala delen är avsevärt viktig). För ett par månader sedan sprang jag över en fantastisk bok visar hur inlåsta och begränsade vi är när vi tänker på företag som är samlade i en byggnad. Oavsett om man jobbar på kontor och har mer eller mindre möjligheter att jobba på distans då och då, eller är frilansare med kontoret på fickan, ger boken en helt ny bild av vad det är att jobba.
Boken heter Remote och är skriven av skaparna av den populära tjänsten Basecamp.
Några intressanta lärdomar från boken
Jobb görs inte på jobbet
Fråga en kollega: När du verkligen vill ha något gjort på jobbet var utför du arbetet då? Svaret lär knappast bli kontoret mellan 9 och 5, möjligen att de åker in supertidigt innan någon annan är där. Annars genomförs de viktigaste arbetsuppgifterna på andra ställen än kontoret, där man inte blir störd. Där telefonerna inte ringer, avbrott för korta möten, gemensam fika och tjo och tjim i korridorerna.
Sluta pendla bort ditt liv
Boken belyser att genomsnittsamerikanen sitter i bilen 45 minuter i vardera riktning till jobbet. Det är 1,5 timme per dag och 7,5 timmar per vecka. Det är 345 timmar per år eller över 8 arbetsveckor. Bara i bilen (eller på bussen/tåget)! Genom att skippa pendling kan man ju öka sitt semesterkonto med två månader utan dåligt samvete. Vad skulle du göra om du hade 7,5 timmar över varje vecka?
Nu är tekniken ikapp
Om nu arbeta på distans är en så bra idé – varför har inte progressiva företag infört detta? Det enkla svaret är att de har inte kunnat. Tekniken har inte funnits där, förrän nu. Nu med internet kan vi ha videokonferenser, dela skärmar mellan kontinenter och arbeta i gemensamma projektplatser. Alla filer är ständigt uppdaterade i Dropbox och du kommer åt dem via din smartphone. Jag tror att vi kan bli otroligt mer effektiva genom att använda smarta verktyg i större utsträckning än vad vi gör idag – på kontor eller utanför. Det här med att någon skickar ut en word-fil som flera personer ska gå in och redigera i – hur smart är det?
Känner du dig låst av 9 till 5?
Din arbetsplats har öppet 9 till 5 – varför då? Är det då ni är som mest effektiva eller är det då kunderna efterfrågar era tjänster? Även om verksamheten har de tiderna – passar det din livsstil? När en yngre generation kliver in på arbetsmarknaden som är vana att agera här och nu via sina mobiler och datorer tror jag att begreppet arbetstid kommer att revideras. Att inte behöva jobba 9 till 5 tror jag kommer att vara en stor konkurrensfördel för många företag.
Detta var några reflektioner från boken – det kommer fler i kommande poster. Jag kommer dessutom att intervjua ett par personer här på bloggen om hur de jobbar. Hur har tekniken påverkat deras arbete och vad definierar de som arbete? Jag tror att det kan bli lärorikt att lyssna på hur andra ser på sitt arbete och hur de utför det.
Hur ser du på ditt sätt att jobba? Har du några smarta tips – dela med dig i kommentarsfältet!
