Det här är mitt sista inlägg i Blogg100-utmaningen. Vi var runt 700 bloggare som inledde den här utmaningen 1 mars. Hur många som slutligen tog sig i mål vet jag inte – ska bli intressant att få statistik kring detta. Jag lyckades i alla fall och det är jag mycket stolt över!
Att skriva ett blogginlägg om dagen kan väl inte vara så svårt tänkte jag, när jag bestämde mig för att hoppa på den här utmaningen. Svårt kanske inte är rätta ordet, men det tar tid och engagemang. Hur trött och stressad jag än varit så har man haft det där blogginlägget över sig. Självklart har kvaliteten varierat, men jag måste säga att jag lyckats hålla en mycket högre kvalitet än vad jag vågat hoppas på. Och det har varit roligare än jag trodde!
Var det värt mödan då? Absolut! Jag har lärt mig väldigt mycket på det här. Förutom att skriva snabbt och få ihop en intressant bloggpost utifrån något jag läst eller snappat upp, har jag lärt mig väldigt mycket om hur man skapar engagemang och spridning på nätet. Något som jag själv jobbar med och nu har en djupare insikt i.
På 100 dagar har jag gått från 0 till 10 000 unika besökare på min blogg. Jag har ökat mitt Klout-score från 55 till 65 och fått dryga 100 nya följare på Twitter. Förutom kunskap har jag alltså tillskansat mig lite extra social valuta under de här hundra dagarna.
Mina mest lästa poster har varit dessa:
1. Svara på frågor och var tillgänglig.
2. Hur säljer man fler kokböcker om man ger bort dem gratis?
3. Expertens tips: Så får du fler besökare till bloggen.
4. Hej Anders Svensson – Hur jobbar DU?
5. Generationsskifte i kommunikationsfabriken.
Ett stort tack till alla som läst mina inlägg, kommenterat, spridit och kommit med glada hejarop. Stort tack till alla de som bidragit med material i de intervjuer jag gjort på bloggen.
Nu har jag byggt upp en bra plattform och jag kommer att fortsätta att blogga. Men inte ett inlägg om dagen, den saken är säker.
Vill du fortsätta att följa mig, signa upp för mitt nyhetsbrev nedan där jag skickar ut utvalda blogginlägg med jämna mellarnrum.
Vi hör snart igen.
/Fredrik
